Uri, Folket september 2011

Helene Uri, Den rättfärdige, Norstedts

 

Vad händer när man får reda på att den man man älskat har levt ett liv fullt av lögner och hemliga kärleksaffärer? Börjar man kanske ifrågasätta alla minnen man har av den personen? Jag skulle nog börja undra över vad som var genuint och äkta och vad som bara var en del av lögnen. Den rättfärdige är en bok som får läsaren att fundera över frågor som dessa.

 

Karsten Wiig är en stilig karl. Inte snygg kanske, medelålders med begynnande flint. Det är dock något visst med Karsten. Kvinnor dras onekligen till honom. Kanske är det ögonen, den sugande och intelligenta blicken. Marianne drogs också in i den där blicken då i början. Men nu, efter två barn och ett äktenskap fyllt med vardagsbestyr vet hon inte längre om hon attraheras av honom. Istället börjar Marianne ifrågasätta äktenskapet och en lögn från hennes sida får Karsten att bekänna sina otrohetsaffärer. När hela världen står på ända börjar Marianne tro att det kanske inte bara är andra kvinnor som Karsten har lagt sina händer på. Tittar han inte lite konstigt på de två döttrarna?

 

Den rättfärdige är skriven på ett enkelt men varmt vis. Uri fångar verkligheten och vardagen på ett gripande sätt och låter alla sina karaktärer ha en egen personlighet. Här finns inga hjältar och ingen får rollen som den onda istället visar författaren hur vi i verkliga livet har svårt att skilja på lögner och sanningar både inom oss själva och hos andra. Boken ger oss heller inga enkla svar. När sista sidan är vänd funderar jag fortfarande över vem jag ömmar mest för. Alla i Uris persongalleri är äkta varma människor och alla har de befläckade samveten. Jag gillar den här boken. För enkelheten i språket och för att jag tror på och känner för bokens invånare. Det är långt ifrån en feelgood-roman men jag tycker om den.


Folket augusti 2011, Engfors

Rickard Engfors, Allt eller inget, Norstedts

 

Minns ni dragshowgruppen After Dark? Under en tid på nittiotalet förgylldes gruppen av en ung ny stjärna vid namn Rickard Engfors. Han var då den glittrigaste, smalaste och snyggaste mannen som någonsin stått på en svensk scen i kvinnokläder. Han hade lyckats. Några år senare är Engfors en man med en mängd järn i elden. Han är en inflytelserik del av schlagersverige och kan kalla många Hänt Extra-kändisar sina vänner. Då, mitt i all framgång, kommer bakslaget. Engfors drabbas av panikångest något som han tvingas leva med. År av festande och intensiva perioder av arbete hade tagit ut sin rätt och multitalangen Engfors hade blivit så sjuk att han inte längre kunde lita på att hans kropp skulle hålla ihop.

 

Allt eller inget är en lättsam självbiografi om ett allvarligt ämne. Kapitlen i boken inleds med bilder som utgör språngbrädor till texten. Boken fungerar mer som en offentlig dagbok och det kan få sin förklaring i slutet av boken där författaren hänvisar till sin blogg. Här blandas anekdoter av mer lättsam karaktär med mer innerliga personliga funderingar kring livet och den egna personen.

 

Jag vet inte om författaren har blivit ombedd att skriva om sitt liv eller om skrivandet har varit en del i jakten på självinsikt men jag som läsare funderar lite över varför jag fortsätter läsa trots att varken Engfors eller hans karriär har intresserat mig tidigare. Svaret ligger kanske i den nyfikenhet som vi alla verkar ha till andra människors liv. Att Engfors är en offentlig person, eller kändis, räcker dock inte för att göra boken intressant. Visst kan du läsa boken om du själv lider av panikångest då det finns mycket man kan känna igen sig i men inramningen är lite för glamorös för att ge boken någon riktig tyngd. Det är som om författaren har fått för sig att alla vanliga människor tror att celebriteter är övermänskliga. Han försöker ständigt övertyga läsaren om att även en fantastiskt glittrig person som han själv kan ha problem.

 

Trots mina reservationer inför bokens litterära kvalitet önskar jag herr Engfors all lycka i livet. När sista sidan är läst har jag lärt mig lite mer om artisten och jag ser en ganska sympatisk person bakom orden. Jag hoppas att skrivandet har haft en renande effekt. Nästa gång önskar jag mig en roman med självbiografiska inslag om livet som dragartist och om hur det ser ut bakom den schlagerscen som våra mest folkkära artister beträder.

 

Anna Pettersson


RSS 2.0