Folket 2010 08, Nina Wähä

Nina Wähä, Titta inte bakåt, Nordstedts

 

Genom andra lär man känna sig själv heter det. Jag har mången gång fått aha-upplevelser då jag läst böcker. Vissa böcker talar om precis det skede i livet som man själv befinner sig i och igenkänningsfaktorn gör ofta att man lär sig en smula om sig själv. Om jag varit 18 år idag skulle den här boken ha beskrivit många av de känslor jag hade då.

Detta är en berättelse om hur två unga människor i skilda tider skapar sig sin identitet i förhållande till kärlek och sexualitet. Vi får följa en ung mans vid namn Aleksandrs första himlastormande förälskelser under en tid i flykt. Han är en pojke som under sin resa får uppleva ”första gången” och han blir förälskad i varenda flicka som kommer i hans väg. Den andra huvudkaraktären i boken är en flicka i dagens Stockholm som inte alls tror att hon kan bli kär och som har erövringar i drivor bakom sig. Genom att ta del av Aleksandrs berättelse får flickan möjlighet att fundera över varför hon reagerar som hon gör när hon kommer människor nära och deras berättelser binds samman på ett naturligt sätt. Medan jag bläddrar mig vidare genom romanens sidor får jag som läsare en tydlig bild av vilka dessa två unga människor är och var de kommer ifrån.

Nina Wähä skriver på ett enkelt men självklart och tydligt sätt om hur den första förälskelsen känns. De olika karaktärerna har tydliga röster och framför allt den del av boken som handlar om den unga kvinnan är skrivet med ett språk som känns som en naturlig del av författaren. Mycket av de tankar och känslor som beskrivs med den unga kvinnans röst känns självupplevda och beskriver de tankar som många ungdomar bär på men kanske inte alltid kan uttrycka. I boken finns ett utanförskap beskrivet som förstärks av att romanen är skriven i dagboksform. Dagboksanteckningar ger alltid bara en väldigt subjektiv sida av händelser och när man sitter ensam på sin kammare och skriver blir ensamhet och utanförskap ofta ett tema. Unga människor som blickar inåt finner ofta tankar som de tror sig vara ensamma om. Att ge unga människor insyn i andra personers inre liv genom böcker kan i bästa fall få oss att känna oss mindre ensamma och det hoppas jag att Nina Wähä lyckas med i Titta inte bakåt. Jag hoppas att alla ungdomar finner ro att upptäcka litteraturen och Nina Wähäs bok är en bra bok att börja med.

 

Anna Pettersson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0